Inlägget gjort

Kartdagarna 2017

Imorgon är det dags för Kartdagarna 2017. En sådan där tillställning som bara kommer, plötsligt är det dags att leverera, även om tiden inte riktigt finns.

Imorgon tisdag skall Sara, Johnnie och Greger hålla ett mini-Mapathon för att hjälpa Läkare utan gränser med kartunderlag. Kommer ni tidigt och saknar någon vettig sysselsättning så är det bara att hugga in. Ni hittar dem klockan 9 i Mältaren.

Samtidigt kommer Tobias vara med på en workshop om Grön Infrastruktur, analyser och underlag och hur detta kan integreras i planprocessen. Workshopen hålls i Tunnbindaren tillsammans med Magnus och Anna från Calluna.

På onsdag berättar Greger om hur man kan processa och visualisera stora rastermängder i samarbete med Pitney Bowes och MapInfo.

På torsdag presenterar Sara eoMapper, en tjänst för skogs och jordbruk som Geografiska informationsbyrån har tagit fram i samarbete med Södra Kartfabriken. Det är en betaversion så vi håller tummarna för att allting fungerar som det skall.

Utöver det så kommer Lars från Spacemetric berätta om Swea, Rymdstyrelsen nya portal,  för åtkomst av Sentinel data. Geografiska infromationsbyrån var med och gjorde kravspecen för den.

Kartdagarna 2017 sammanfattar vårt första år på ett bra sätt.

 

 

Inlägget gjort

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.