Vi karterar i 3D

Den 25/10 lanserade Lantmäteriet nya höjddata över delar av Sverige. Höjdinformation bygger på matchning av flygfoton och den spektrala informationen från bilderna är kopplad till höjdpunkterna och utgör ett viktigt stöd vid klassning och kartering.

I ett exemplet nedan nedan har vi karterat enskilda träd med klassningsalgoritmer i segmenteringsverktyget eCognition. I bilden nedan kan man se att alla träd inte är identifierade fast man i flygbilden ser att det finns. Det beror bilderna är tagna tidigt på våren, innan löven spruckit ut. För trädkartering är bilderna från växtsäsong mycket bättre. Det blir i exenmplet okså tydligt att bildmatchning ger information om trädens faktiska position medan trädkronorna ofta är förskjutna i sidled i ett ortofoto. Det beror på att bilden projicerats på en markmodell och inte en ytmodell.

 treemap_3d

Geografiska informationsbyrån erbjuder analyser och karteringar baserade på lantmäteriets nya höjdinformation i kombination med laserdata från Nationell Höjdmodell och information från andra källor.

Kontakta oss för mer information och offert.

 

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.