Publicerat på Lämna en kommentar

We map water

Water can be mapped for several reasons and in several different ways.
Together with WSP has Geografiska informationsbyrån mapped the surface area of hydro power reservoirs in northern Sweden. This was done as part of analysis of the current water volume in the reservoirs and can be done on a regular basis to monitor the potential supply potential of hydro energi.

Namnlös

For the Swedish Geological Survey, SGU,   Geografiska informationsbyrån has  developed a method to detect ditches and other hydrological disturbances in Swedish peatlands. The method is based on lidara data and atomated analyses of the Swedish National Height model with a spatial resolution of two meters.

Namnlös2

Risk of flooding can be mapped with to create risk maps for spatial planning and insurance  companies, e.g.. The map below is a flood risk map over Järfälla municipality north of Stockholm based on the 2m National Height grid of Sweden.

The future extent of water can be mapped, e.g. for the since more than 100 years planned and debated Stiegler´s Gorge reservoir and hydropower dam in Tanzania, cutting of the Rufiji river and if built creating a huge inland water body in the Selous  wilderness. The analysis was made in GEE.

stieglers

Mapping water can lead to mapping of none water. Oil plattforms in the North Sea are distinkt in the Sentinel 1 data. Water is dark and the platforms are bright as stars on a night sky in August.

riggs

Sometimes the water is ubstructing the mapping as is the case of habitat mapping in coastal waters. Sentinel 2 data is a excellent base for habitat mapping in clear waters, and can be used habitat mapping even in Swedish waters.Namnlöst

 

Publicerat på Lämna en kommentar

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.