Publicerat på Lämna en kommentar

Användarutvärdering av projekt Skånestrand för SGU

Syftet med uppdraget är att utvärdera användbarheten hos de produkter som levererats i projekt Skånestrand.

Under perioden 2012 – 2015 har SGU genomfört projekt Skånestrand. Syfter med projektet är att förse kommuner och andra aktörer med bättre underlag för att kunna planera för och hantera risker relaterade till klimatförändringar och kusterosion. Kartläggningen har gjorts på land och till havs och sammanfogats till en sömlös karta över strandzonen. Resultaten från Skånestrand redovisas i en kartvisare som kan nås via SGU:s hemsida, samt i rapportform.

Publicerat på Lämna en kommentar

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.

Publicerat på 3 kommentarer

Greger Lindeberg

greger

Greger Lindeberg är Filosofie Doktor i  Geologi.

Greger arbetar med klimatanpassning, geologi, hydrologi och naturrelaterade risker för tillämpningar inom samhällsplanering och riskbedömning.

För närmare information om projekt som Greger varit delaktig i och hans CV rekommenderar vi en närmare titt på Greger Lindebergs profil på LinkedIn. För kontakt maila greger.lindeberg@geografiskainformationsbyran.se eller ring 070-52 00 806.