Inlägget gjort

Kartdagarna 2017

Imorgon är det dags för Kartdagarna 2017. En sådan där tillställning som bara kommer, plötsligt är det dags att leverera, även om tiden inte riktigt finns.

Imorgon tisdag skall Sara, Johnnie och Greger hålla ett mini-Mapathon för att hjälpa Läkare utan gränser med kartunderlag. Kommer ni tidigt och saknar någon vettig sysselsättning så är det bara att hugga in. Ni hittar dem klockan 9 i Mältaren.

Samtidigt kommer Tobias vara med på en workshop om Grön Infrastruktur, analyser och underlag och hur detta kan integreras i planprocessen. Workshopen hålls i Tunnbindaren tillsammans med Magnus och Anna från Calluna.

På onsdag berättar Greger om hur man kan processa och visualisera stora rastermängder i samarbete med Pitney Bowes och MapInfo.

På torsdag presenterar Sara eoMapper, en tjänst för skogs och jordbruk som Geografiska informationsbyrån har tagit fram i samarbete med Södra Kartfabriken. Det är en betaversion så vi håller tummarna för att allting fungerar som det skall.

Utöver det så kommer Lars från Spacemetric berätta om Swea, Rymdstyrelsen nya portal,  för åtkomst av Sentinel data. Geografiska infromationsbyrån var med och gjorde kravspecen för den.

Kartdagarna 2017 sammanfattar vårt första år på ett bra sätt.

 

 

Inlägget gjort

Vi karterar Grön Infrastruktur

I ett projekt tillsammans med Calluna skall Geografiska informationsbyrån beskriva hur man kan arbeta med grön infrastruktur för att mildra effekterna av ett varmare och fuktigare klimat. Rapporten skrivs på uppdrag av Länsstyrelserna i Södermanland, Västmanland och Östergötland. De frågor som kommer belysas är i första hand översvämningar och värmestress, två aspekter av ett varmare och blötare klimat som påverkas av den gröna infrastrukturen. Träd och växter stabiliserar marken, kvarhåller vatten och ger välbehövlig skugga varma sommardagar. Med rätt planering av den gröna infrastrukturen kan effekterna av både kraftig nederbörd och stark värme minskas. I den kommande rapporten kommer detta belysas närmare.

 

Inlägget gjort

We map cities

Geografiska informationsbyrån has together with EIA experts at Calluna mapped the City of Jönköping in southern Sweden. Focus of the mapping was trees and the ecological values associated with trees and forest in relation to the planning for the high speed railway ostlänken.

Jönköping

Infrared aerial ortho imagery was used together with Lidar and vegetation data. Object based classification methods was used to increase the resolution of the vegetation data and to extract information that was missing. One of the results are delineation of tree crowns of city trees and areas with trees, valuable information for ecologist and arborists working with city trees, connectivity and green infrastructure within cities.

Tradkartering

Object based methods can be successfully used both to identify individual trees and to differentiate between forest stands with different species and tree crown characteristics.

golfbana.png

The mapping was done with a state of the art processing chain based on a combination of open source software such as QGIS and Fusion together with Ecognition for segmentation and object based classification.

The methods can in addition to identification of trees be used to count cars at parking lots, ships in harbors and containers at freight terminals or to assess the growth of forest plants at plantation sites.

Inlägget gjort

Temperaturreglering

Geografiska informationsbyrån presenterade C/O City och arbetet med ekosystemtjänster och temperaturreglering på två konferenser under våren 2016. På Arbeta smart inom planering och byggande som ULI arrangerade gjordes det tillsammans med Louise Hård af Segerstad från Albaeco och på Kartdagarna presenterade Tobias Edman själv.

I arbetet med temperaturreglering har vi använt Google Earth Engine för att skapa en tjänst som snabbt och enkelt identifierar de varmaste och svalaste platserna i en stad eller i ett landskap. Sammanfattningsvis är svarta tak varma, vatten och skog svala.

Namnlöst 7

 Kontakta oss för mer information och offert.

Inlägget gjort

Kravspecifikation för Collaborative Ground Segment Sweden (CGSS) för Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen har för avsikt att upphandla ett system, Collaborative Ground Segment Sweden (CGSS), som är tänkt som en nationell samlingspunkt för Sentinel- och liknande data av särskilt svenskt intresse.

Rymdstyrelsen har låtit göra två utredningar rörande en svensk plattform för tillgängliggörande av data från Sentinelsatelliterna. Den ena utredningen syftade till att fastställa användarnas behov och den andra till att föreslå möjliga tekniska lösningar för en sådan plattform. De båda utredningarna utgör grunden för den kravspecifikationen som Geografiska Informationsbyrån skall ta fram.

I tillägg till kravspecifikationen skall Geografiska Informationsbyrån gör en utökad användaranalys för att belysa aspekter som inte hanns med i den tidigare rapporten. Bland annat skall behov och möjligheter med molntjänster belysas.

Inlägget gjort

Användarutvärdering av projekt Skånestrand för SGU

Syftet med uppdraget är att utvärdera användbarheten hos de produkter som levererats i projekt Skånestrand.

Under perioden 2012 – 2015 har SGU genomfört projekt Skånestrand. Syfter med projektet är att förse kommuner och andra aktörer med bättre underlag för att kunna planera för och hantera risker relaterade till klimatförändringar och kusterosion. Kartläggningen har gjorts på land och till havs och sammanfogats till en sömlös karta över strandzonen. Resultaten från Skånestrand redovisas i en kartvisare som kan nås via SGU:s hemsida, samt i rapportform.

Inlägget gjort

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.