Inlägget gjort

Kravspecifikation för Collaborative Ground Segment Sweden (CGSS) för Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen har för avsikt att upphandla ett system, Collaborative Ground Segment Sweden (CGSS), som är tänkt som en nationell samlingspunkt för Sentinel- och liknande data av särskilt svenskt intresse.

Rymdstyrelsen har låtit göra två utredningar rörande en svensk plattform för tillgängliggörande av data från Sentinelsatelliterna. Den ena utredningen syftade till att fastställa användarnas behov och den andra till att föreslå möjliga tekniska lösningar för en sådan plattform. De båda utredningarna utgör grunden för den kravspecifikationen som Geografiska Informationsbyrån skall ta fram.

I tillägg till kravspecifikationen skall Geografiska Informationsbyrån gör en utökad användaranalys för att belysa aspekter som inte hanns med i den tidigare rapporten. Bland annat skall behov och möjligheter med molntjänster belysas.

Inlägget gjort

Användarutvärdering av projekt Skånestrand för SGU

Syftet med uppdraget är att utvärdera användbarheten hos de produkter som levererats i projekt Skånestrand.

Under perioden 2012 – 2015 har SGU genomfört projekt Skånestrand. Syfter med projektet är att förse kommuner och andra aktörer med bättre underlag för att kunna planera för och hantera risker relaterade till klimatförändringar och kusterosion. Kartläggningen har gjorts på land och till havs och sammanfogats till en sömlös karta över strandzonen. Resultaten från Skånestrand redovisas i en kartvisare som kan nås via SGU:s hemsida, samt i rapportform.

Inlägget gjort

Identifiering av hydrologiskt påverkade torvmarker för SGU

Den övergripande målsättningen med projektet är att ta fram en robust metod för att identifiera torvmarker som är påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Metoden ska sedan utvärderas vad det gäller träffsäkerhet och noggrannhet. Utgångspunkten är att torvmarker > 25 Ha som finns med SGU:s digitala jordartskarta skall bedömas. Ingen åtskillnad görs mellan kärr- respektive mossetorv och ytor som gränsar till varandra i jordartskartan slås ihop. Metoden ska testas i ett cirka 50 ggr 50 km stort område i södra Sverige. Metoden som tas fram ska indikera tidigare eller pågående påverkan på torvmarken, inte göra beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser.

Opåverkade torvmarker bidrar med ett flertal ekosystemtjänster som ackumulation av torv, vilket gör att de utgör en långsiktig sänka för koldioxid. Torvmarker med bibehållen hydrologi också viktiga ur ett landskapsperspektiv eftersom de utgör viktig grön infrastruktur och livsmiljö och bidrar med vattenrening och hydrologisk reglering. På påverkade torvmarker sker däremot ofta en oxidation av torv vilket leder till att de fungerar som en källa för koldioxid till atmosfären. Utvinning av torv från påverkade torvmarker kan därmed förväntas leda till en mindre nettopåverkan på klimatet jämfört med utvinning från opåverkade torvmarker. De påverkade torvmarkerna hyser dessutom ofta lägre naturvärden än de opåverkade. Genom att identifiera dikade torvmarker blir det enklare för torvbranschen att hitta objekt, som kan vara intressanta att undersöka för eventuell ansökan om torvtäkt. Det blir även möjligt för tillståndsgivande myndigheter att använda kartunderlagen för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torvmarker förekommer i en viss region. I vissa fall kan det även vara aktuellt att återställa hydrologin i påverkade torvmarker. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan användas för att på ett enkelt sätt identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering.

Inlägget gjort

Syrien -ett land i brand

Det började brinna i Syrien under 2012; det hade brunnit förut också, men inte lika mycket som nu. Omfattningen av bränderna kan man följa både på Google Earth och på Nasas brandtjänst FIRMS.
2010                                                            2011
2012                                                            2013
brand_2012   brand_2013
På Firms, bilderna ovan, ser man tydligt hur mängden bränder ökar markant under 2012, speciellt är det skogsområden söder om gränsen till Turkiet, norra Latakiaprovinsen som brinner, men till delar även söder om Homs. 2013 är det stora delar av västra Hamaprovinsen som står i brand. I Latakia är det skog som brinner, bilden nedan är över ett område runt  35°51’8.02″N och  36° 1’44.20″O. De bruna områdena är skog som har brunnit och de gröna är kvarstånds skog.
brand_ge_2012
I västra Hama är det inte skog som brinner, där brinner fält och städer. Tittar man närmare på Homs i Google Earth, så möts man av en stad i ruiner.
Röken från ett brinnande hus syns tydligt i Google Earth på bilderna från 2012-08-29 på  34°44’6.47″N och  36°42’38.53″O. Rasmassorna från närliggande hus har spridit sig över gatorna.
2012-08-29
Homs_29812_brand
Följer man röken så kommer man till ett område som inte drabbats av samma förödelse ännu. 2014 är även det området området demolerat. Positionen är  34°44’8.45″N och  36°42’58.21″O. Förödelsen är fullständig.
2012-08-29                                               2014-04-03
 
Det är väldigt mycket väldigt högupplösta bilder över Syrien från 2014, men från 2015 är setnästan inga alls. Det finns några på gränsen mot Turkiet, men det är för att bilderna till största delen är tagna över Turkiet. Därför kan man inte se vad som har hänt i tills exempel Kobane, men man kan hitta spår efter strider i Damaskus. Bilden nedan är från 2014-04-03 den också och visar fullständigt demolerade hus. Det kan naturligtvis bero på annat än inbördeskrig. Men att det brinner i Syrien och att många har anledning att fly det kan vi se med hjälp av satellitbilder och analyser
2013-08-27                                           2014-04-03
Inlägget gjort

Tobias Edman

tobias

Tobias Edman är Filosofie Doktor i Biologi.

Tobias arbetar med hållbar markanvändning, geografisk innovation och öppna data tillsammans med både nationella och internationella organisationer.

För närmare information om projekt som Tobias varit delaktig i och hans CV rekommenderar vi en närmare titt på Tobias Edmans profil på LinkedIn. För kontakt maila tobias.edman@geografiskainformationsbyran.se eller ring 070-52 00 746.

Vill du träffas och prata innovation och geodata så är du välkommen att boka in Tobias på Doodle.

Inlägget gjort

Greger Lindeberg

greger

Greger Lindeberg är Filosofie Doktor i  Geologi.

Greger arbetar med klimatanpassning, geologi, hydrologi och naturrelaterade risker för tillämpningar inom samhällsplanering och riskbedömning.

För närmare information om projekt som Greger varit delaktig i och hans CV rekommenderar vi en närmare titt på Greger Lindebergs profil på LinkedIn. För kontakt maila greger.lindeberg@geografiskainformationsbyran.se eller ring 070-52 00 806.

Inlägget gjort

Sara Wiman

Sara Wiman

Sara Wiman är Civilingenjör med inriktning mot Lantmäteri.

Sara arbetar med utveckling inom teknikområdena GIS och fjärranalys för bland annat urban 3D-modellering, markanvändningskartering och förändringsanalyser.

För närmare information om projekt som Sara varit delaktig i och hennes CV rekommenderar vi en närmare titt på Sara Wimans profil på LinkedIn. För kontakt maila sara.wiman@geografiskainformationsbyran.se eller ring 070-52 00 912.